Dessa två klippen är från vår ettåriga bootcampare Orlandos första vecka här hos oss. 📹📸 Den är främst till för att låta hunden landa, så vi la inte någon extra tid på någon särskild aktivitet mer än det som redan ingår i vår vardag. Orlando har i sitt hem bland annat haft problem med oförutsägbara ”attacker” och ”utbrott” mot sin matte och sina bekanta och det har upplevts som att dessa dyker upp högst oväntat men också vid höga ljud och när man bär på tyngre klumpiga saker som skramlar/låter. Vi har än så länge inte haft detta problemet överhuvudtaget och nu har det gått ca 2 veckor sedan han kom hit. Vi får se vad tiden ger oss men hittills känns det väldigt långt borta och jag misstänker att det är för att han direkt har upplevt att han kommer att få en konsekvens (en korrigering) för ett sådant beteende och det gör att han är mer ödmjuk och respektfull här men också trygg och avslappnad för att det finns ett system och en ordning att följa som också skyddar en vid behov. 🛡❤️

Vad jag märkt är att Orlando är en mjuk och känslig kille med ett falskt självförtroende som kommer från hormonerna som just nu bubblar runt i honom. Han är inte född att leda och han mår som bäst när han slipper vara i centrum och få all uppmärksamhet. 😱 Han behöver att man hjälper honom att gör rätt genom en strukturerad vardag där fokuset ligger på att det lönar sig att vara lugn, artig och respektfull. Genom att dela den energin från stunden man vaknar tills man avslutar dagen så inger man en tydlig utstrålning om att man har flockens bästa i åtanke, har integritet och är duktig på att skydda och leda. Det är en inställning och en livsstil som bör väljas för våra hundars mentala hälsa. 💞

Här hemma är det en naturlig del av vardagen att man sköter sig och tar ansvar för sitt eget beteende lika mycket som man kan räkna med att bli likadant behandlad tillbaka. 🤝 Hålls inte reglerna så finns det en ledning som ser till att man kan känna sig trygg ändå. Är grunden klarlagd och tydlig så kan vi alla känna oss säkrare, ha roligare och trevligare tillsammans. Eftersom att Orlando inte är den enda här hemma och vi alla är vana vid att det kommer och går hundar så hamnar han aldrig i centrum utan kan snarare observera oss på avstånd och vi likaså innan vi bekantar oss närmre. Det gör att han slipper känna en onödig press och nyfikenheten kan ta vid. 👀☺️

I klippen nedan ser ni ett tillfälle där jag behövde torka upp något på golvet, vilket har varit en trigger för Orlando där hemma. 🧼🧽😠 Dock inte den här gången och jag kände att han var i ett nyfiket tillstånd så det blev istället ett litet moment där vi bondade tillsammans. Ni kan se vid ett tillfälle att han håller lutningen lite bakåt och sedan sätter sig ner på avstånd igen. Det är som han säger att han behöver en paus och inte är säker ännu på den nära kontakten. Jag lyssnar, gör ingen big deal av det och fortsätter att hålla en lättsam utstrålning. Sen beslutar han sig för att komma tillbaka en stund igen innan han tar en paus igen. Jag är närvarande i mina rörelser och klappar mer under och fram till för att vara mindre på trängande och fortsätter att ha min hållning låg och från sidan. Jag testar mig fram sedan för att checka av vad han tycker om det. Han fick uppleva att jag inte kommer trampa över hans gränser och vara klumpig och hänsynslös; du kan lita på mig grabben! 😘

I nästa klipp höll jag på att mata hundarna (därav en tjötig Zaire i bakgrunden 😅🗣) och skulle hämta säckar på ovanvåningen. Det är inte förrän jag tar ner andra säcken som jag börjar filma då jag märkte att det var en grej när jag kom ner med den första. ☝️ Orlando låg på bädden, som han är platsad till för vila när vi inte ska vara aktiva, och när jag kom ner med säcken blev han skrämd och hoppade han upp och sprang iväg en bit. Då bad jag honom gå tillbaka till sin plats, för det var ju inget att vara rädd för, och så satte jag upp kameran och hämtade nästa säck och det är det ni ser i klippet. Bättre denna gången! 😊 Jag tänker inte ändra hela min vardag för rädslor som inte ens är farliga; han får anpassa sig och upptäcka att det inte är en grej. Med tiden lär han sig att lita på mitt omdöme – att jag inte skulle sätta honom i en sits som på allvar var farlig för honom för även om det kanske är jobbigt i stunden så kommer han helskinnad ut varje gång, med ytterligare lite bättre självförtroende. I got you back, little man! 💪💓

Det krävs en ansträngning för att bli säker på sin sak och känna sig trygg i det man gör men vilken lättnad det är när man är där och först då kan man hjälpa andra. Det är så glasklart vad mitt syfte är i mitt agerande med Orlando så han köper vad jag säljer och många gånger tror jag inte vi vet varför vi gör som vi gör och då blir det svårt att motivera och vi blir luddiga i vår leverans. Been there done that! 🙋‍♀️

Stay tuned about vår lille Orlando, det kommer mer som kanske ni kan känna igen er i och hämta något av. 😀🤓🍃