Charlies berättelse 🤍

I veckan har jag bland annat träffat den här godingen, lille Charlie, en knappt 4 månader gammal dvärgschnauzer som var påväg att göra sina tvåbentingar knäppa av alla hyss han hittade på. 🐒😏 Om det inte var gardinen han hängde i så var det mattes morgonrock eller illa nog någons arm. Han vill vara aktiv och hitta på grejer och trots sin unga ålder var han påhittig som bara den! 🤓 Charlies tvåbenta minns inte att det var så här jobbigt att ha valp och deras tidigare hund var så mycket lugnare och följsammare. Därför kändes något fel och de hade svårt att knyta an till Charlie. Ska det vara såhär och gör vi rätt? 🤔 Det var självklart inte familjens plan att känna som de gjorde och eftersom att de ändå vill sin hund väl så skapade det jobbiga skuldkänslor och en tung negativ energi som i sin tur bara gjorde Charlie mer förvirrad och stressad. Så bra då att de tog hjälp så att jag kunde översätta mellan parterna så att de nu kan komma i balans, förstå varandra och komma närmre. 😀👍 Hundar lever ju dessutom i nuet och är skapta för att klara av tuffa saker i livet så det bästa man kan göra för dem är att vara här och nu och göra så gott man kan! 💖

Det främsta misstaget Charlies familj gjorde var att anpassa hela vardagen efter honom. Det kanske inte i första taget låter som en nackdel för de flesta men som i detta fallet styrde verkligen Charlie framförallt husses vardag (som jobbar hemifrån) till den grad att han beskrev det som ett fängelse. 😓 Han kunde inte jobba ifred för Charlie såg till att störa på ett eller annat sätt och plötsligt var hans kontor i vardagsrummet där det delvis inte är ergonomiskt anpassat att arbeta. Han kunde inte lämna hemmet för att tex motionera eller handla och att gå på toa eller ta en kopp kaffe kunde undvikas länge för att inte störa Charlie och dra igång den lille parveln igen. 🤐🤭Läget var ohållbart helt enkelt både fysiskt och psykiskt och Charlie hade redan passivitetsproblem och separationsångest på grund utav det. Jag sa därför att det måste dras en gräns från och med nu för att rätta till förhållandet så att båda parter kan komma närmre balans. 🙅‍♀️ Charlie behöver veta när det är dags att vila och återhämta sig och ha tråkigt helt enkelt, så att husse i sin tur kan få lugn och ro och leva SITT liv igen. Den enda som kan ge honom det är han själv. Han måste sätta en gräns för sitt välmående för annars orkar han varken för sig själv eller sin familj. Jag först – du sen blir därför inte själviskt utan snarare ansvarsfullt och kärleksfullt. 💙Charlie är dessutom alldeles för liten, i en människovärld, att ha så mycket ansvar på sina axlar så han behöver någon som står pall och visar vägen. Han må protestera i stunden men han kommer tacka sin familj i längden. 🙏 

💭 Tänk att du känner dig otrygg, vilsen, orolig eller förvirrad. Något hemskt utifrån kanske händer och du söker efter skydd och kanske även någon att rådfråga. Vem/vad väljer du: 

1️⃣ Den som likt ett tunt skynke viker efter varje vindpust, och som har öppna armar för alla, eller 

2️⃣ Den som står stabilt på sina fötter likt en stenmur, och som inte släpper in vem som helst? 

Fundera och berätta gärna vad ni tänker och känner! 😍

Snart ska jag få träffa Charlie och hans familj igen och det ska bli spännande att höra hur det har gått, även om jag redan har fått höra att det går framåt och att framförallt husse känner sig friare och att en tung sten lyft från hans axlar. 🙌 Jag är så glad och tacksam att Charlies familj tog hjälp och var öppna med sina känslor och tankar och att han hamnade just hos dem. 🥰 

P.S: I februari har jag valpkurs för hundar upp till och med 7 månader, under 4 tillfällen. Ni hittar mer information längst upp på den här sidan eller under ”Evenemang” på min facebooksida. Varmt välkomna att anmäla er! 📧🐶