En vecka har gått! 💨

Nu har lite över en vecka passerat för Jasons vistelse här och vi ska nu starta träningen för det han kom hit för; nämligen hans överbeskyddande mot andra människor och hundar. ⚔️🛡

I nästan en vecka så har Jason och hundarna varit ensamma med mig medan Jesper varit borta i Spanien. Det har varit underbart roligt att bara spendera tid tillsammans och jag och Jason har kommit varandra närmare. 🤝Promenaderna går som på räls; han är så ooootroligt lyhörd, följsam, enkel och tillmötesgående oavsett vad vi har stött på. Vilket är en intressant iakttagelse då jag och hans ägare pratat om hur de är i behov av att använda nosgrimma på honom för så fort den åker av så passar han på, blir dragig och ska testa. Därför ville jag se hur han var utan grimman här hos oss men från första dagen så går han bättre än nästan alla mina egna hundar till och med. Den första kvarten fick jag påminna honom några enstaka gånger om att man inte bara sträcker kopplet när man känner för det utan vi går tillsammans och är respektfulla mot varandra. Efter den kvarten så känner jag knappt av en hund i det där snöret och jag ser att det gör Jason nöjd och glad att få en uppgift, ett syfte och tydliga instruktioner att följa. Det märks att han har schäfer i sig! 😌 

Under vår vecka tillsammans har Jason alltså fått se vad jag går för, att jag ställer upp i vårt och torrt och håller fast vid vad jag har sagt. ☝🏻Han har fått veta det själv när han går över gränsen och han har sett att samma regler gäller för alla hundar här hemma. Vi har mött människor, hundar och djur ute och vid alla lägen har jag hållit mig lugn och säker på min sak. När vi har inte har mött något har jag varit konsekvent med att alla håller sig lugna och följsamma under hela promenaden genom att sätta gränser och tänka på min egen energi. Tillsägelserna har varit lugna och bestämda utan några känslor inblandade vilket ger informationen om att jag inte är lätt påverkad. 🙅🏼‍♀️Missförstå mig rätt nu; detta innebär inte att jag inte själv gjort några misstag, man är ju bara människa. Men jag har fokuserat på vårt mål och analyserat resultaten för att kunna justera för framtiden. 👩🏼‍🔬

Hundarna studerar ju oss 24/7 vare sig vi vill det eller ej tack vare deras otroliga förmåga att läsa av kroppsspråk och energi. Så vi kan inte ljuga för dem och vi kan inte ta några genvägar. 🤷🏼‍♀️Det hunden visar är resultatet av vad omgivningen utstrålar så därför måste vi starta hos oss själva först. För om vi inte har koll på vad vilket inflytande vi har på vår hund och vem vi är så har vi ingen aning om vad hunden ser och risken är då stor att vi sköter situationen fel och gör relationen sämre. 🧐Just därför kan det då vara bra att ta hjälp utifrån för att lättare se var man ska börja. För även om vi många gånger känner att vi har full koll så är det sällan så – och nu får ni höra det från en som alltså har fått erfara detta mååånga gånger. 😅🙋🏼‍♀️

Jason börjar alltså att lita på att jag ÄR en sån man kan lita på, just pga ovanstående punkter. Det gör att han då kommer känna mindre behov av att skydda mig/flocken för jag tar tag i det jobbet (någon måste ju göra det!). Han blir mer säker på att om jag är bekväm i situation så kan man lita på det för det har jag under en lång tid bevisat. Tillit och respekt gör man sig förtjänt av och endast en vecka har gått så jag vet att vi har kvar att jobba på; men det gör mig inget för jag vet ju vad jag vill och hur det ska vara så varför oroa sig? 💁🏼‍♀️Är det någon gång man behöver stå pall så är det ju nu för annars bevisar jag bara att allt var en fasad. 

Ikväll ska han få följa med på hundmötesträning med en kund, imorgon kommer Jesper hem och vi ska även åka in till Malmö för att promenera och besöka mina föräldrar. Så det ska bli spännande att se hur det går! 👀😁Jag är dock inte ett dugg orolig över att vi kommer lösa det tillsammans. Fortsättning följer! 🤓