Essađ
För nĂ„gra veckor sedan passade vi den hĂ€r adopterade skönheten; Essa, vinthundsmixen. đŠâš
Essa har sedan tidigare en hel del fysiska Ă€rr frĂ„n innan hon blev adopterad. đ€ Jag minns nĂ€r vi trĂ€ffades första gĂ„ngen att det var det första folk sĂ„g och dĂ€rför var de snabba pĂ„ att kommentera och dra slutsatser. đ§đ
Givetvis förknippar man Ă€rr med att nĂ„got hemskt har hĂ€nt och vĂ€rre nĂ€stan nĂ€r det Ă€r en tanig vinthund med den milda utstrĂ„lningen de ofta har. đŸđŒ Folks respons pĂ„ detta blir dĂ„ ömkande, man blir bekymrad och tycker synd om hunden. đ Utan att ha nĂ„gon aning om hur detta har hĂ€nt sĂ„ omedvetet hittar vi pĂ„ en story som ibland (och ibland inte) Ă€r mer dramatisk Ă€n verkligheten. đ Vad vi alltsĂ„ SER nĂ€r vi trĂ€ffar Essa Ă€r en ynklig, stackars sjĂ€l som Ă€r kvar i det förflutna – om vi ska överdriva för tydlighetens skull. đ€ Detta tankesĂ€tt Ă€r ocksĂ„ vanligt kring rescuehundar eller omplaceringshundar överlag, och jag vet att mĂ„nga blir tveksamma till att adoptera av just den anledningen; man Ă€r rĂ€dd för vad som âplötsligtâ kan dyka upp dĂ„ man drar parallellen att Ă€rrad hund Ă€r lika med förstörd, knĂ€ckt, omöjlig att förĂ€ndra, o.s.v.
Vi kan omöjligt veta sĂ€kert hur Essa har fĂ„tt sina Ă€rr tidigare men varför ska vi bestĂ€mma vem hon Ă€r idag utifrĂ„n vad vi fĂ„r för kĂ€nslor av det vi ser? đ€ Hundar lever i nuet och precis som för oss sĂ„ har vi vĂ„rt förflutna, och det sĂ€ger egentligen inte nĂ„gonting om vem vi Ă€r idag. I Essas fall blir det extra tydligt för den hon Ă€r idag Ă€r en riktigt cool tjej, med huvudet pĂ„ skaft och en stor livsglĂ€dje. đ€© Jag tror inte att hon Ă€gnar en sekund Ă„t att grĂ€ma över nĂ„got gammalt, jag tror snarare att hon hade kĂ€nt sig förolĂ€mpad om man behandlade henne som nĂ„gon som Ă€r förstörd och brĂ€cklig. För det Ă€r allt annat Ă€n vad hon Ă€r. đž Vi mĂ„ste vara försiktiga med att förminska hundarnas förmĂ„ga att lĂ€ka, resa sig och gĂ„ vidare och akta oss för att lĂ€gga vĂ„ra egna kĂ€nslor och vĂ€rderingar pĂ„ hundarna.âđ»
Vi brukar ju sĂ€ga âWhat doesnât kill you makes you strongerâ, och sĂ„ sant som det Ă€r sagt. đȘđ» Nu vet jag att Essa som tur Ă€r bor hos nĂ„gon som ser HENNE för den hon Ă€r, men jag tĂ€nkte att det kunde vara vĂ€rt att ta upp sĂ„ att vi alla kanske kan pĂ„minna oss sjĂ€lva om att ha ett öppet sinne i saker vi ser, och vara försiktiga med vilka stĂ€mplar vid sĂ€tter som egentligen blir reflektioner av oss sjĂ€lva. PĂ„ sĂ„ vis kan ocksĂ„ fler hundar fĂ„ den hjĂ€lp de behöver. đ LĂ„t hundarna lĂ€ra oss Ă€nnu mer! đ
Sov gott! đ„°
P.S.: VĂ„r lille Sverker som Ă€r den andra hunden pĂ„ sista bilden vill vanligtvis sova hela dagarna lĂ„nga, ta det lugnt och var i fred. đŽ Han Ă€r expert pĂ„ att kĂ€nna av energier och en mĂ€stare i kroppssprĂ„k sĂ„ det sĂ€ger en del att han sjĂ€lvmant la sig bredvid Essa. Hundar vill ha balans och dras dĂ€rför till det! Varför kan inte vi ocksĂ„ det? đâïž


