Extrem rädsla för ljud

Dvärgpudelmixen Nala är en mjuk och känslig tjej som är social och nyfiken på livet. Hennes matte kontaktade mig då hon blev skrämd på nyårsafton när en smällare oturligt nog smällde preciiiiis bredvid dem vid sista kissen tidigt på kvällen. Såklart Nala blev vettskrämd! 😣🥺😥 Matte fiskade upp henne och det gick direkt hemåt där paniken satt kvar och Nala var i princip kvar i det tillståndet i flera veckor efteråt och blev allvarligt fysiskt sjuk på kuppen. Tillslut blev det långsamt bättre och Nala kunde uppskatta vissa delar av promenaden igen men stängde totalt ner när de kom i närheten av skolor eller där det var högre ljudnivåer, trots att hon absolut älskar barn. De bor i ett område med många skolor runtomkring så en en normal, avslappnad promenad var svårt att få till sedan den hemska händelsen. 😔

Vi bokade träffen hemma hos Nala och hennes familj och startade direkt med en promenad. Nala bemötte mig med glädje och nyfikenhet och matte började berätta deras story för att ge mig en inblick i hur allt startade. Vårt mål var att gå till ett skolområde där Nala triggats som allra mest för att jag skulle se hennes reaktion, hur illa den var och hur matte hittills har behandlat den. Fram tills vi kom dit gick hon glatt och nyfiket med oss och det var inte förrän vi började komma in på gatan som Nala började tveka. Väl framme i slutet av gatan (där det var ca 30 meter kvar till skolan) stannade vi upp och Nala ville omedelbart fly. Hon flåsade häftigt, skakade, hade svansen mellanbenen, uppspärrad flackande blick och när flykten inte fick resultat sökte hon tröst och support genom att hoppa och krafsa på matte. Jag frågade vad matte kände när hon såg Nala i denna sinnesstämningen och hon förklarade att det var väldigt jobbigt och hon tyckte synd om henne samtidigt som hon kände sig förtvivlad över att inte kunna hjälpa henne på något sätt och att se sin hund inte längre vara sig själv och kunna njuta av sin tillvaro. 😕 

Jag förstår det! Men hunden kan inte rationalisera kring hur vi tänker och varför vi känner som vi gör. Det känner bara ATT vi är oroliga, spända, nervösa, etc. Så genom att vi tycker synd om hunden låter vi den faktiskt vara kvar i den negativa sinnesstämningen den är i samtidigt som den får se att vi satte den i en sits som vi själva inte kan hantera. Vi blir mjukare/svagare än hunden och det gör att den känner sig ännu mer utsatt och i vissa fall även blir beskyddande gentemot oss eftersom att vi saknar integriteten. 

Så vad vi behöver fokusera på i Nalas fall är att: 

1️⃣ Är situationen/platsen på något sätt farlig? Är den det; skydda hunden. Är den inte det – förklara det för hunden genom att hålla dig lugn, odramatisk och lättsam. Lägg dina egna känslor åt sidan för att kunna hjälpa hunden. 

2️⃣ Blockera flykt. Så länge hunden kan fly och tillåts vara kvar i det läget så finns det inte plats för något annat som tex lugn, följsamhet, harmoni, ett öppet sinne. Det kan vara tex med kroppen eller ett koppel där jag sätter lagom tryck när hunden försöker fly från situationen och som jag omedelbart släpper efter på när hunden ger efter. Rätt verktyg kan hjälpa otroligt mycket i detta läget och i Nalas fall använde vi ett retrieverkoppel. 

3️⃣ Låt hunden lära sig att hantera känslorna som sedan dyker upp. Hunden vill ju fly av en anledning och när vi blockerar det alternativet behöver den hantera känslorna som den velat fly ifrån. Det är viktigt för processen och självförtroendet. Du är där som stöd i form av lugn och bestämd (trygg) energi, vägledning när det behövs och kan även hjälpa till med massage för att hjälp till att mjuka upp musklerna och därmed också sinnet. 

4️⃣ Håll hunden så mycket som möjligt i rörelse där du leder. Det är svårt att vara spänd om kroppen måste röra på sig! Olika tempon kan vara fördelaktiga för olika individer. 

5️⃣ Se till att öva i små pass med pauser mellan varje så det finns tid att återhämta sig och tömma bägaren däremellan. Hur mycket och hur ofta är helt individuellt men satsa alltid på vila och återhämtning inomhus genom att hänvisa hunden till en specifik plats när vi inte aktivt behöver ha med den att göra. 

6️⃣ Upprepa och våga göra fel så att du kan lära dig vad din hund behöver och på så vis ta er framåt. För det krävs ett öppet sinne, tålamod och mod! 

Din hund kommer att tacka dig för att du ställer krav på den för att du tror på dess fulla potential. För att du hjälper den IGENOM något som är svårt för att du vet att det kommer vara så mycket bättre på andra sidan och för att du inte vill att den ska hålla fast vid känslor som inte gör någon nytta. 💓

Nalas matte berättade att hon är rädd för höga höjder och när vi gick igenom hur hon skulle ta sig vidare med Nala så kände hon direkt igen sig i när hon själv hamnat i en situation där hon fick konfrontera sin rädsla tack vare en vän/coach som tog henne igenom det och tack vare att hon i den situationen inte hade något annat val än att gå framåt och bara köra. Om ni som läser nu varit med om något liknande så vet ni ju den här känslan när man har klarat något man verkligen inte trodde man skulle klara; WHAT A FEELING säger jag bara!!! 🤩🥳

Men, för att göra en lång historia ännu längre så ville jag visa er bilderna från vår uppföljning för ett par veckor sedan där vi först gick igenom hur det hade gått och sedan tog vi en promenad till skolan precis intill där barnen denna gången var ute. Det syntes sååå tydligt att matte hade övat och tagit mina råd på allvar för även om Nala reagerade så var det inte i närheten av samma panik som sist vi sågs! Jag blev så himla glad!!! 👏🙌 Jag tog med mig ett gäng med hundar för att ge Nala ännu lite mer positivt inflytande och eftersom att hennes rädsla var mildare så gjorde matte göra lite trix upp och ned för trappan vid skolan för att lätta upp stämningen och samtidigt ändra associationen till ljudet. Det är som sagt svårare att vara spänd när kroppen är i rörelse. 🤸‍♀️ Min hund Sverker såg dem springa upp och ned och trots att han är den lataste hunden i världshistorien så ville han hänga med så jag lät matte gå med honom också för extra pepp! 🤪 Sedan fick barnen syn på oss och Nala blev för första gången riktigt glad igen när hon såg dem och skulle fram och pussa på alla genom gallret. 😍 Vi använde även mat för att få igång nosen (inte för att belöna då vi inte vill råka förstärka minsta stresspåslag! ☝️) och bjöd alla hundarna på en munsbit för att återigen skapa andra associationer. Tidigare har Nala varit så stressad så varken mat eller lek har varit ett alternativ men nu mumsade hon på! 😃 Jag kände även stor skillnad på mattes självförtroende och kroppsspråk och hon beskrev att när hon fick veta vad hon behövde göra så var det mycket lättare att bara köra, hon ville ju så gärna hjälpa sin hund. Och så ofta jag får höra detta och tänker att precis; så känner hundarna också! 😀👍

Nu är det bara för matte att köra på, rädsla kan ta lång tid att rehabilitera men de är redan på god väg och vi har regelbunden kontakt för att stämma av ifall de behöver justera några detaljer eller upplägg. De har även deltagit på mina Träningsdagar för att boosta Nalas självförtroende ännu mer och lära matte att leda. 🐾 

Känner du igen dig i Nalas story? Varmt välkommen att höra av dig för en privatkonsultation, hjälpen finns därute och har ni inte nära hit så har jag flera kollegor runtom i landet som också kan hjälpa till! 🌿🧡

P.S: På min Instagram kan ni även se video ifrån när Sverker och Nala trippar upp och ned för skoltrappan, även om jag tog upp kameran alldeles försent. 😅🐕🐩